Honungsbullen

En mycket trött dag idag, efter en inte alls trött natt med vin och väninna och babbel. Det är befriande att träffa människor som känt en sen man var barn. Man behöver liksom inte förklara allting i detalj hela tiden. De vet. De känner en. Men vi var ändå tvungna att uppdatera varandra. Vi har inte träffats sedan nian. En gång träffades vi på en klassträff samma år som alla fyllde 30, men då hann man inte snacka. Man minglade och åt och drack och dansade. Så vi babblade natten igenom och vi hann inte snacka klart! Vi har chattat nästan dagligen sedan i somras, så hyfsat uppdaterad man kanske var. Men vissa saker snackar man inte om via datorn. Det är bara så.

I tisdags när jag skulle handla vin till detta event så frågade damen i kassan om jag hade leg. Woohaaaaa! Jag måste sett ut som en jävla fågelholk. Jag fick veckans chock där och då. Ingen har frågat efter leg sedan jag var 27. Och den gången var det på en mack, där jag stod med en keps med AIK-emblem på och en poppig täckjacka, slitna jeans och gympadojjor. Folk med AIK-kepsar kan ju verka lite suspekta. Och jag såg antagligen ut som 17 och säkert tungt kriminell också. Eller nåt. Leg fick hon se i alla fall. Och jag har kunnat handla på Bolaget i 16 år.

Idag skulle ingen fråga efter leg på mig. Idag ser jag ut som själva fan. Som en riktig rugguggla... Från Helvetet. Med djupa fåror i ansiktet. När jag vaknade på soffan så trodde jag att jag var död. Kaffe. Med kaffe ordnar sig allt. Det var som Finne-Ninjans motto: Kaffe eller dö!

Efter att jag hade lämnat av väninnan vid tåget, så gick jag en sväng i Skalmans favoritbutik här i stan. Akademibokhandeln... Kom ut därifrån med två pocketböcker. Den ena handlar om Mötley Crüe. Ser fram emot att läsa den. Den är tjock som självaste bibeln och det kanske kommer att ta ett tag. Men roligt ska det bli. Innan jag läser den så måste jag dock läsa ut de två böcker jag redan håller på med. Jag har nästan alltid två eller tre böcker på gång samtidigt. Ibland undrar jag varför det är så? Även om jag tycker att en bok är intressant, rolig och bra, så läser jag en till bok paralellt med den. Är det bara jag, eller finns det fler? I alla fall så kan man inte gå in i Akademibokhandeln och komma ut tomhänt. Det går bara inte och det borde jag veta vid det här laget. Kan bli en dyr historia... Men idag var det billigt.

Nåväl, inget spirituellt eller tankeväckande kommer ur det här inlägget ikväll. Måste till jobbet. Det är där jag tänker och funderar över mänskligt beteende.

Hade en manlig kund häromdagen. En mycket trevlig karl faktiskt, Jag kom inte ihåg honom, men han kom ihåg mig. Han kom t.o.m. ihåg mitt namn. Det visade sig att han har handlat av mig varenda jul i sex års tid. Hur ska jag komme ihåg sånt? Jag kan inte ens räkna alla män som springer i butiken runt jul med stirrig blick. Och jag har inga planer på att räkna dem heller. Han skojade och spexade en del i alla fall. Och så kläcker han ur sig att han minsann trodde att jag fyllt 40! Han fann sig ganska snabbt och sa att jag verkade så "klok" och "förnuftig" att jag måste varit över den magiska gränsen. Sen sa han att han skojade för "Man kan göra det med dig. Man kan inte göra det med alla." Jösses alltså... Ena dagen frågar de efter leg på systemet och nästa blir man anklagad för att vara över 40. Hur går sånt ihop? Jaja, han var rolig i alla fall och jag sprang omkring resten av eftermiddagen och garvade.

Hade en jätterolig kväll igår. Och vi lär göra om det snart.

För övrigt går mitt humör lite upp och ner. Hösten har en skrämmande eftekt på mig. Den gör mig deppig. Vissa dagar riktigt jävla überdeppig. Den trycker ner mig ganska så rejält ner i skosulorna. November är speciellt jobbig. Och när Skalman inte är hemma heller, så blir det inte lättare. Inte ett jävla dugg. Jag är trött på att vara utan kramar. Visst jag kramar mina vänner, men det är ju Skalmans kramar jag vill ha. Helvete säger jag om det.

Nu går jag.

Puss & Kram små Darlingar tills vi hörs igen.

Er Egen Honung i Tillvaron /M

Så fiiiiiiiin låt!