Honungsbullen

Hujeda mig! När jag har tid att skriva så har jag inte ork. När jag har ork och energi så har jag inte tid. Det är så det inte går ihop sig för mig. Och vad kan jag delge er för information från mitt inte så intressanta liv som ni kan tänkas vara intresserade av att läsa om? Jag är ju ingen Blondinbella som folk kan reta upp sig på. Jag är inte någon 16-årig modebloggare som delar med mig av dagens outfit. Jag antar att ni skiter högaktningsfullt i vad jag har ätit till frukost och att ni bryr er ännu mindre om att jag är ledig, att det regnar och att jag har tvättstuga idag. Sat what?

Jag har fyllt år gubevars. Jattesoligt och härligt väder och synnerligen perfekt alltsammans. Jag har fått MAT! God mat. Jag älskar mat nästan lika mycket som jag älskar kaffe. Eller kanske lika mycket som jag älskar kaffe. Jo, så är det nog. 

Igårkväll träffade jag Darlingbästisen. Vi käkade lite och sen gick vi hem till henne, tog en varsin grogg och sen somnade jag på hennes soffa. Igen. Hur kan den vara så sövande? Jag känner mig som Sir Väs där jag ligger. Det känns som den vaggar mig. Och här sitter jag nu, fortfarande hamma hos henne och försöker lista ut hur jag ska ta mig hem utan att flyta bort i ösregnet alternativt frysa ihjäl på vägen hem. Igår var det varmt. Igår tog jag inte på mig så mycket kläder. Jag fryser. Jag hoppas i det allra innersta av min själ at det blir uppehåll vid sådär kvart i tolv. Jag måste tvätta. Och jag får tillträde till tvättstugan klockan tolv. Och så är det med det.

Sedan jag flyttade från Världens Ände till Människobyn har jag fått lära mig att det är Jungelns Lag som råder i tvättstugan. Där lär man vara i tid, för annars snor någon tvättmaskinerna. Och det är apsvårt att få en ny tid inom en rimlig framtid, då man råkar vara ledig. I Världens Ände var det bara att gå dit. Nej, jag tänker inte flytta tillbaka till det där helveteshålet bara för att tvättiderna är fördelaktiga. Aldrig i livet eikä senkään jälkeen säger jag bara! And that's all I have to say about that.

Känner i kroppen att jag behöver mera kaffe.

Well... Annars vill jag umgås mer med mina brudar. Jag bondar med en Poet. Jag träffar Skalman ibland - tro det eller ej. Där finns en särskild sorts humor och värme trots allt, som man inte gärna går miste om. Inte många förstår den. Även Poeten är en hysteriskt kul människa. Någon påstod att han har en depressiv läggning men den har jag inte sett skymten av. Och om så skulle vara så är det inte helt utan anledning.

Men i alla fall, brudarna. Mina brudar känner inte varandra. Av den anldeningen borde vi ha fest. Alltså, såna underbara Gudinnor till brudar som finns i mitt liv borde naturligtvis få möjligheten att träffa varandra. Vad sägs? Kanske efter alla semestrar och sånt? Datum som passar alla och väldigt gärna efter lön så att folk har råd att ta sig hit? Är det en bra idé eller är jag ute och cyklar? Vecka 33 skulle passa mig ganska bra. Har ingen koll på hur det står till med löner då, men det ordnar sig säkert. Jag vill ha en renodlad tjejfest. Och det finns en möjlighet till extra attraktioner... Inte form av män. Men andra roliga saker och en jäkla massa vin. Kan aldrig bli fel. Intagandet av vin är såklart valfritt.

Well, jag ska fixa kaffe och sen ska jag stålsätta mig inför färden hemåt. Jag lär bli blöt. Det lär bli en obehaglig historia. Om den förtäljer jag en annan gång.

Puss&Kram!


Er very own Honung i B-kupan!