Honungsbullen

Jomen! Honey har fått uppenbarelser och AHA-upplevelser som inte är av denna världen. Jag fattar inte vad som hänt, men jag känner mig absolut lugn och harmonisk och ser på livet och framtiden med tillförsikt. Japp. Och, nej, jag har inte träffat Jesus eller sett något spöke eller blivit Hare Krishna medlem. Nej, nej - inte alls.

Jag tittade med ögonen och såg - mig själv. Och det är helt jävla otroligt. Jag fattar. Jag fattar vad det är som fått mig att må så jävla dåligt. Det är inte vintern som är orsaken. Det är inte vad jag uppfattat som angrepp från andra människor. Det är inte mitt jobb eller min chef eller brist på bekräftelse eller dålig lön eller pissiga arbetstider. Det är inte någon eller någonting annat än jag själv som är orsaken till mitt sinnestillstånd.

Och ingen annan kan heller få mig att må bättre än jag själv. Inte Dr. Phil eller Skalman eller bästisen eller någon alls. Bara jag. Med hjälp av Skalman och bästisen och mina släktingar och det. Dr. Phil har aldrig gjort något för mig mer än att inse att man kan doktorera i sunt förnuft. Sunt sydstats bondlurksförnuft i USA.

Nåja, vad är det som öppnat mina ögon? Tja, vad säger man? Jag har läst en bok och fått AHA-upplevelser. Den lär en hur man ska vända sina tankar. Den ger konkreta exempel på situationer och hur det kan vara när man tänker negativa tankar på autopilot. Och hur man identifierar de negativa tankarna och ändrar sitt tankemönster. Helt otroligt är det. Jag känner igen mig i nästan varenda exempel och ser mitt eget beteende och FATTAR äntligen. Jag ser och jag förstår vad jag har gjort i så många år nu. Nästan hela mitt vuxna liv har jag genomsyrats av negativa tankar -trots att jag i grunden är en optimist.

Hur går det ihop? Jag har alltid angripit mig själv och alltid trott att alla andra är bättre än jag. Jag tror alltid att alla andra är smartare, roligare och snyggare och trevligare än jag. Och så slår jag nästan knut på mig själv för att verka bätrre än vad jag tror att jag är. (No More!) Ändå tänker jag alltid, utan undantag. att allt ordnar sig. För att det brukar ordna sig. Allt gör det. Varenda gång man tror att jorden ska gå under så gör den inte det. En vacker sommardag när man ligger på en äng (med kroppen fullproppad av Clarityn) och tuggar på ett grässtrå så kommer jorden att gå under. :)

Jag fick en film av Skalman som öppnade mina ögon ytterligare. Det var insikt efter insikt på löpande band. Förträfflig man, den där Skalman, eller hur? :) Och jag blev ännu mer beslutsam. Jag bestämde mig för att det får fanimej räcka nu. De senaste två veckorna har jag mått bättre än jag gjort på mycket lång tid. På väldig, väldigt länge, jag talar om åratal, och det märks. Jag har lärt mig att ändra tankemönster och attityd. Mitt liv och mitt välmående och min lycka hänger inte på någon annan människa. Men inte heller hänger det eller beror det på någon annan om jag mår dåligt. Jag har fattat att det bara är jag som ska ta ansvar för mitt liv.

Nåja, jag läste en till bok som gäller min rökning. Och jag tänker aldrig mer röka. Jag läste den här boken, som också kommer från Skalman för övrigt, och förstod vad det beror på att jag alla gånger jag försökt sluta har misslyckats. Här gäller det också att ändra tankemönster. Och jag har fattat att jag inte behöver röka. Och jag behöver inte några piller eller pulver eller annat för att fatta att jag inte behöver röka. Jag behöver verkligen inte. Ingen tvingar mig. Och det är underbart! :) Så, jag har rökt min sista cigarett. Och ja, visst är jag sugen, men jag tänker inte ge vika för suget. Suget sitter inte i min kropp, det sitter i huvudet. Och jag vet att om jag tror att jag mår dåligt av att INTE röka, så kommer jag bara att må ännu sämre om jag gör det. Så jag skiter i det helt enkelt. Jag behöver verkligen inte.

Tänk vad många underbara och fantastiska saker man ser om man bara forskar lite och tittar. Verkligen tittar efter... Och tänker. Det finns så många människor som är klokare än jag och de skriver böcker och förklarar för mig. Om jag tror att de har rätt eller inte är upp till mig. Om jag vill ta hjälp av dem eller inte är också upp till mig. Om jag vill öppna mina sinnen och förändra saker till det bättre är upp till mig. Allt hänger på mig. Och det är fantastiskt. Att fatta att man har ett val.

Allt det här kan nog närmast beskrivas som en religiös upplevelse. Men egentligen vet jag ingenting om det, för jag har aldrig varit religiös i hela mitt liv. Jag kan aldrig tro på en Gud som tillåter att barn blir mördade när de är ute och cyklar en vårkväll i April. En Gud som har all makt att stoppa sådan ondska men ändå tillåter att barn, som Engla, inte kan vara trygga i den här världen kan helt enkelt inte finnas. Och vad jag tycker om människor som mördar barn och hur man bäst ska straffa dem kan jag inte skriva. För jag saknar ord. Och även om jag inte hade saknat ord, så hade de nog inte varit lämpliga för allmänhetens ögon att läsa. Så vidrigt är det. Och jag vill lägga armarna om Englas familj och bara.... Trösta. Jag tror att de flesta känner som jag.

Jag kan inte göra något åt det. Om jag hade kunnat så skulle jag. Det är bara, som jag sa till Skalman, att försöka se till att göra samhället lite tryggare så att alla andra barn kan cykla i frid alla vårkvällar alltid. Vi måste hjälpas åt - alla vi om tycker att barn ska få vara barn utan att  behöva vara rädda. Hur svårt kan det vara?

Jag lämnar in nu. Jag är, trots världens ondska, euforisk för egen del. Och så länge jag är det så kan jag sprida positiva vibbar och kärlek. Och det är väl inte så illa till att börja med?

 Här och Nu -Er Egen väldigt rökfria Honung i Tillvaron / M

Dagens Ulf "Ludde" Lundell:

"Jag såg underbara ting
 Det var vackert, det var sant
 Underbara ting
 Det var nytt me ändå så bekant
 Underbara ting
 det fanns glädje, det fanns hopp
 Underbara ting
 Och från botten finns bara en väg
 - det är opp!"

Dagens Hunk: Jon Bon Jovi (åååååhhhh)

Dagens Faktum: I kväll ska vi se till att hitta en oas i Sahara. Har en dejt med Skalman! *glad*