Ledig dag och underbar egentid. Jag skriver inte ofta längre. Och det är inte bra. Men det känns som den här bloggen har gjort sitt nu. Jag behöver något nytt. En ny start. Då är det så.
Förut skrev jag för min mor. När hon inte längre fanns så blev ja smått förlamad. Men jag behöver skriva för att må bra och jag vet att hon hade velat att jag fortsätter.
Mycket har hänt. Mni far gick bort i Januari. Nu har jag inget "tak" längre. Nästa gång är det min tur. Jag hoppas att det dröjer många långa år men man vet ju aldrig. Såvitt jag vet kan jag dö i morgon. Så jag tacklar det med att försöka leva varje dag som om det var den sista. Fast det är klart, ibland går jag till tvättstugan och ibland dammsuger jag och sånt... Det är inte vad jag vill göra om det vore min sista dag i detta jordeliv. Men rena kläder och ett dammfritt golv vill jag ha. Jomenivsst. I alla fall så försöker jag ha roligt när jag kan och övrig tid jobbar jag.
Jag bestämde för länge sedan att inte fästa så himla stor vikt på bagateller och idiotier. Och då lägger jag ingen energi på sånt, för jag har inte tid.
Jag har tagit tag i träningen igen efter hundra år av latmask. Jag har en Iranier som säger åt mig vad jag ska göra och sedan har jag ont i ALLA muskler från halsen ner till fotknölarna. Jag är ju gammal som gatan, så jag har vissa svårigheter att ta mig upp ur sängen degarna efter träningsdagar. Men det går eftersom jag måste försörja mig och ta mig till jobbet. Har blivit lite starkare, det har jag märkt. Nu ska jag bara bli snygg också.
Ni som följt den här bloggen sedan Hedenhös någon gång minns hur jag har kämpat för att gå upp i vikt... Jag skulle gå upp sju kilo. Det hade varit perfekt känner jag. Nu har jag gått upp 12 (!) kg. TOLV! Det är för mycket, så nu måste jag bli av med fem. Eller omvandla dem till något som inte är fett.
Iraniern berättar för mig vad jag ska äta. Jag får inte äta nästan någonting jag är galen i. Typ Chili Cheese Tops och sånt. Och helst inga kolhydrater. Han vill att jag ska äta Keso. Alltså, jag tycker inte om Keso. Keso är mat man får i Helvetet i min värld. Jag har inte hamnat där ännu, så jag gör det inte. Han har inte förbjudit mig att dricka kaffe för jag förbjöd honom att förbjuda det. Jag lyder inte alltid. Jag tycker om pasta och potatis. Och då och då slinker det ner en och annan liten Chili Cheee. Men jag kommer inte att nå resultat om jag inte gör som han säger... Och då är det så. Beach 2017 - here I coooome!
Jag sitter här med Spotify i hörlurar och nu är det glapp i dem och jag har bara musik i ena örat. Riktigt irriterande är det. Jag tror att jag vid något tillfälle suttit mig på dem, så det är bannemej inte undra på. Där, dagens I-landsproblem på ett silverfat. En bagatell som jag fäster mig vid!
Jag tror jag lägger ner det här nu. Jag tror dessutom att jag kanske ska starta en ny blogg nägon gång inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag kommer att meddela mina tre läsare detta när så har skett. Och det gör jag här, för den här kommer jag låta ligga kvar. Här är min historia sedan typ sex år tillbaka, så det får vara som det är.
På återssende någon annan dag. Kanske någon annanstans. Kanske fortsätter jag här. Kanske jag aldrig mer skriver. Eller så kommer jag igång med något nytt.
Den som lever får se och de som inte längre lever tänker jag på varenda dag.
Ses dåra!
/Honung
Finns enmänniska som fattar varför jag lägger ut den här låten och han vet vem han är.
Tack, Världens Bästa Poppi, för att ha delat dina känslor, funderingar och underbart underfundiga betraktelser med oss under alla dessa år. Det har varit en ren fröjd.
Du har en gåva för detta och jag hoppas att du återupptar ditt skrivannde igen när det känns rätt att göra så.
Stay gypsy, beloved queen of fuckin everything!!! And never underestimate the power of the Holy Macaroni...
Rock on.
2013-04-24 @ 14:49:48
Postat av: Malin B
Tjilevippen! =) Tänk om du har FYRA läsare hörrudu! =) Jag gillar din stil att skriva på, klok kvinna minsann. Mera klokheter åt folket, det är bra.
Tror du har några fler läsare än så min käre vän! Synd att du slutar skriva, men hinner man inte med eller har inspiration är det ju inte lätt! Det bästa av allt är att nu får man med spänning se fram mot den dagen du börjar skriva igen :P Ha det underbart så hoppas jag vi hörs snart igen! //Robban
2013-04-30 @ 14:41:31
Postat av: M från nu
Ser fram emot mer läsning! Här eller där, i morgon eller nästa år..... :-)
