Honungsbullen

Ska det verkligen behöva gå två veckor eller mer mellan mina skriverier? Well, jag måste ha något att säga kanske. Eller behöva få ur mig meningslöst dravel. Allt är relativt.

Klådan plågar mig fortfarande. När jag en kväll beklagade mig för min väninna Vacker (hon är så jävla vacker så jag kallar henne Vacker) så sa hon bara "saltscrub". Kan jag inte få två veckor på en soldränkt strand med ett medelhav eller annat salt alternativ intill så får jag uppfinna det själv. Så, litegranna solarium med påföljande saltscrub på min stackars såriga lekamen. Jag googlade det och uppfann den själv. Man tar pyttelite olivolja och en jävla massa salt och så - vips - har man en saltskrubb. Och jävlar i min låda vad ONT det gjorde. Det sved och sved och sved. Att skrubba salt i såren kanske inte är det smartaste jag gjort. Men jag har gjort det. Inte en utan två gånger nu. Och jag ser en bättring på armarna. Benen tar kanske lite längre tid. Salta och smörja är vad man får göra. Jag kanske blir snygg till beach 2014 eller så.

Jag träffar folk. Det är därför jag inte har tid att sitta här och skriva. Dessutom håller jag på med meningslösa spel på Nylleboken som tar en jäkla tid. Och sen är jag så trött att jag nästan somnar och då vet man att man suttit för länge.

Det blev vår. Sen blev det vinter. Och sen blev det vår och nu är det vinter igen. Och det talas om att det kanske inte blir någon varm sommar för att ett jävla askmoln hänger över oss. Hur mycket ska man behöva stå ut med egentligen? Vad menar dom, Kall Sommar?? Vadå kall sommar? Hur mycket ska man behöva frysa i det här livet? När jag dör hamnar jag förmodligen några trappor ner och behöver inte frysa mer. Apropå det så kom min ängel M från nu med ved till mig. Jag var inte ens hemma och när jag kom hem stod en säck ved i min hall. En av medlemmarna i Snygga Familjen (värdfamiljen) hade öppnat och där stod den - veden den underbara.
Alltså, vilka fantastiska vänner jag har! Helt enkelt otroliga är de, varenda en. Jag måste ha gjort någonting rätt. Eller så är de med mig för att jag är rolig eller nåt. De ställer upp och kommer med ved och bubblande rosévin och roliga stunder och en tavla och allt vad det är.

Jag har ytterligare några saker som jag önskar mig dock. Här kommer en lista:

Potatissticka.
Uppförstorade svartvita foton på mina släktingar, för de är så jävla snygga och jag älskar dem. Inramade helst, men det kan jag göra själv.
Snygga gardiner.
Ett överkast.
Nya skor. (Om du som läser detta har varit i kontakt med mig när jag flyttade en massa och har sett en låda eller en kasse med mina favvosneakers och sommarpjuck från förra året och lite stövlar och sånt, hör av dig om du vet var den är...)
Vinglas.
Krukväxter som tål att bli ignorerade.
Nya jeans (jahaja... Nu svimmade Skalman när han läsate just den punkten på listan....)
En städfé
14 dagar med strand/paraplydrinks/bra musik-liv I ett annat land som är varmt.
Ett nytt jobb.
Mera pengar.
Stekt potatis - igen.

Och den här:



Eller den här:



Och jag är svag för den här:



Det var nog allt för nu. Japp.

Jag har ju tvättstuga, gubevars! Maskinerna i tvättstugan tar en sån jäkla tid på sig så man kan bli galen. Långsamt är ordet. Japp.

Min lya är för övrigt fortfarande fantastisk.

Nu går jag.

Puss & Kram!!!

/Honung, Hon som är Ung fortfarande.

I kinda like this version. Too.