Honungsbullen

Jahaja... Så då sitter man här solo igen då. I alla fall för några veckor, nu när Skalman åkt tillbaka till Luxemburg för att jobba. Känns tomt och kallt. Skalman kan konsten att fylla ett helt rum med sin närvaro. Men det är bara för några veckor och inte några plågsamma två månader som i somras. Kanske bra att få längta lite (mycket)? Eller inte... Jag längtar ju för sjutton efter honom när jag är på jobbet och väntar på att det ska bli kväll någon gång så man får träffas.

Som tur är kom min bästa väninna hem från Teneriffa igår. Samma dag som Skalman åkte, så det blir nog bra. :)

Jag har massor att göra. Vad ska jag ta med mig till Luxemburg när jag flyttar? Förutom mina kläder och mina skivor? Jag måste fixa något sorts förråd till mina möbler och fylla en massa kartonger med vissa böcker, mitt porslin och annat som man kanske vill behålla här i tillvaron. Min bror erbjöd sig att ta fotoalbumen (alltså de tre som finns från när vi var barn). Tack tack, men de utgör en mycket liten del av det utrensade, men långt ifrån tömda hemmet. Som en piss i Nilen på ren svenska.

När jag en gång flyttade hemifrån som artonåring så hade jag mina kläder och mina skivor. Jag hade en kastrull, konservöppnare, korkskruv, vitlökspress och ett durkslag. En och annan slev hade jag väl också och lite bestick skulle jag tro. Fyra tallrikar. Två djupa och två vanliga. Vem behöver något mer? Egentligen? Dit jag flyttade fanns det redan möbler, så det var inga problem.

Sedan tillkom en massa saker som man inte visste att man behövde, men som man numera behöver. Bara en sån enkel sak som en blomvas. Ibland händer det att folk kommer med blommor... Och då önskar man att de hade tagit med sig en vas också. En gång fick jag blommogram till jobbet och den goa människan hade sett till att de skickade med en vas också. De (blommorna) var från en kvinna. Och det är bara kvinnor som tänker på sånt - I'm telling you. :) En annan gång fick jag i ett blommogram inte bara rosor utan också en påse Djungelvrål. De var från en man. Som visste att jag är galen i Djungelvrål.

Nåja, jag får ta med mig det jag kan bära och resten får jag lämna helt enkelt.

Skalman ringde nyss från Paris. Han har pausat där innan han sticker till Luxis i morgon. Skönt när han ringer... Ååååh.... Jajjamensan!

Nu måste jag rusa. Återkommer en annan dag. Puss & Kram!