Honungsbullen

Var tvungen at fråga en nära vän till mig vad det egentligen betyder. Sedan googlade jag det.

Osjälviskhet. Motsatsen till egoism. Jag kom fram till att jag aldrig har utfört en helt igenom altruistisk handling i hela mitt liv.

Jag har gjort osjälviska saker. Jag har bjudit frysande uteliggare på kaffe och smörgås utan någon anledning alls, utom att en man som inte har ett hem har tillbringat natten någonstans ute och det är 20 grader kallt. Jag har tagit med en annan uteliggare till ett badhus och betalat för att han ska få göra sig ren, för att han skulle träffa sin socialsekreterare samma dag. Jag har bjudit folk på cigaretter när jag själv rökte. Också de utan pengar att köpa egna för. Jag har vaggat en vuxen man med panikångest i timmar. Allt detta utan att egentligen tänka på att vinna något på det för egen del.

Men - och det är ett stort men - jag har mått bra när jag gjort det. Att få ett tack, ett strålande leende eller en kram har fått mig att må bra av att ha utfört dessa handlingar. Och det, fick jag reda på, är inte ren altruism. Ren altruism är att utföra något utan att få någonting alls. Att utföra något som inte får en att må bra med sig själv. Att behandla andra som man själv vill bli behandlad är inte heller altruism i dess sanna betydelse. För då vinner man ju något på att behandla andra väl.

Jag är empatisk och lever mig väldigt lätt in i hur andra känner och om jag kan hjälpa, så gör jag det. Om jag kan stötta någon så gör jag det utan att tveka. Men då förväntar jag mig någonstans samma sorts hjälp när jag själv vacklar och behöver stöd. Så, empatisk är jag, men inte helt igenom altruistisk.

Är någon det?

Handen på hjärtat.

Er egen Empatiska Honung /M

"Hjälp din granne att bära tungt" /Ludde