Honungsbullen

Jahaja... Våren kom och gick och nu har vi kyla, slask och drivis och nordanvind igen. Roligt - inte. Men - och det har jag alltid sagt - vädret är det enda man kan klaga på utan att behöva göra något åt det. Så jag ruggar under filten i min übersköna soffa när jag inte sitter här och glor.

Jag vart blåst på McDreamy idag till förmån för HOCKEY! När jag var sambo så fick jag avstå från många TV-program på grund av hockey. Nu, när jag inte är sambo måste jag ändå avstå från det jag vill se på grund av hockey. Hur går sånt ihop?

Så blåst är jag.

Gick till doktorn i måndags för att ta reda på varför jag är så avtärd och emlig. Han frågade vad problemet var och jag sa åt han att titta på mig. Han såg mig knappt. Nåja, han förstod utan att jag behövde förklara. men jag sa åt honom att nu får de ta alla prover som finns och that's it. Han frågade om jag fortfarande röker varpå jag svarade ja."Du måste bli av med den där skiten!" sa han. Jo, han uttryckte sig så. Jag förklarade för den rara farbron att jag behöver hjälp med det, för jag har ingen som helst karaktär.

Så han skrev ut en rökavvänjningsmedicin - receptbelagd - som kostade muchos dolleros och sa att jag skulle börja med den omedelbart och halvera antalet cigaretter den första veckan och sedan minska lite varje dag den andra veckan varpå jag inte ska röka en enda på måndagen den tredje veckan. Han satte upp det målet för mig. Ok.

Jag ska tala om för er hur det går. Jag ändrade mina rutiner lite. Morgonciggen tar jag. Men de två följande som jag tar bara för att jag råkar ha tillfälle utan att vara sugen egentligen tar jag inte. Ja, jag har i alla fall minskat antalet till hälften - man ändrar lite på rutinerna och väljer de tillfällen när man ska röka. Igår tog jag varje cigg som en belöning. Och valde med omsorg när jag skulle röka. Räknade och visste hur många jag hade kvar till kvällen och så. Valde klockslag.

Idag har något hänt. Det är tredje dagen jag tar röavvänjingspillrena (Särskrivning? Nä.)och idag har det hänt. Cigg smakar fan! Det är vidrigt. Jag förstår inte. Det är inte gott - jag har blivit blåst på min belöning. Varje cigg jag har tagit har smakat råttgift. Min hjärna har dock inte kopplat det än, Jag tror varje gång jag tar en att nu ska det bli njutningsfullt och jag röker en cigg med rynkad näsa hela tiden. Jag betvivlar att det kommer att bli några problem att minska dem till hälften och mindre än det och sluta helt innan måldatumet om de fortsätter att smaka fan. Jag tror att jag har fått upp ögonen för hur de egentligen smakar - på riktigt - för någon som inte missbrukar dem. Antagligen.

Om man är missbrukare så har man alltid en ursäkt. Vad det än är man missbrukar, om det är droger, cigaretter, alkohol, mat eller whatever, så har man alltid en ursäkt för att fortsätta missbruka. Jag har rökt i tjugo år och jag har alltid haft en ursäkt för att fortsätta röka.

Jag är nedstämd - jag klarar inte att sluta nu.
Jag är så himla glad - jag vill inte förstöra det genom att försöka sluta röka och bli en bitch.
Det är semester och inte läge att sluta för man dricker ju kanske  mer vin och så.
Jag kan inte sluta nu, för det är helg och fest ikväll.
Nej, jag kan inte sluta för Lennart har namnsdag och det ska firas! (Om man känner någon som heter Lennart eller inte är irrelevant.)

Har man ingen bra ursäkt så hittar man på en.

Den här medicinen är i alla fall effektiv. Nu ska min hjärna fatta också. Den ska förstå att nästa cigg jag tar också kommer att smaka skit. I morgon kanske den förstår.

För övrigt så kan den här medicinen i värsta fall göra en nedstämd och deprimerad. Man kan bli yr och svimfärdig. Man kan få paranoida tankar och drömma konstiga drömmar. Och man kan bli aggressiv. Alla dessa biverkningar är sånt man känner när man ska sluta röka utan medicin. Man blir nedstämd och deppig. Och aggressiv - man kan vilja slå ihjäl folk. Utan synbar anledning mer än att man tycker att de är dumma i huvudet helt enkelt. Och lite yr och matt kan man också bli. Paranoida tankar - tell me about it. Man tror att folk skrattar åt en eller säger otroligt korkade saker bara för att reta upp en. Mig. Moi. Jag, jag, jag!

Sa till Skalman idag att jag måste lära mig att folk helt enkelt är för upptagna för att ägna mig minsta tanke. Världen och universum kretsar inte kring mig. De pratar inte om mig, tänker inte på mig och skrattar inte åt mig heller. Och de tittar framför allt inte på mig. För de ser mig inte. :)

Nåja önska mig lycka till nu. Mina hett eftertraktade sju kilo kanske kommer av sig själv när jag blivit av med de vidriga små pinnarna.

Dagens:

"I can dream about you
 If I can't hold you tonight.
 I can dream about you
 You know how to hold me just right"

Så de så, Skalman!

Här och nu, er alldeles egen snart av ljuv nektar doftande Honungsbulle i Tillvaron. / M

Dagens Hunk: Patrick Dempsey (Jävla hockey!)