Honungsbullen

Kvällstidnigarna är fucking unbelievable! Jag bara undrar hur många droppar man kan klämma ur den stackars Englas tragiska död i bokstavsform egentligen? Jag fattar inte att de orkar. Jävla gamar.

Jag villle en gång bli journalist. Tills jag öppnade ögonen och såg vad de egentligen sysslar med. Då ville jag inte bli det mer. Därför sitter jag här och bloggar lite stillsamt. För att jag tycker att det är roligt att skriva och för att jag får skriva om det jag vill. Och behöver inte vältra mig i andras olycka. Kvällstidningarna - fräls oss från dem.

Drag your ass in the grass! Alltså. Jag har blivit gammal. Detta är nu ett obestridligt faktum då jag igår köpte ett stycke Allers veckotidning. Bara för att de hade goda recept och för korsordens skull. Hade någon sagt till mig för bara ett par år sedan att jag skulle köpa en sån för KORSORDEN så hade jag skrattat dem rätt i nyllet. Japp - in your dream and my nightmare - typ.

Så, nu har jag nått tantstadiet och det har smugit sig på mig obemärkt och försynt. Ibland ploppar det ur tantord ur min mun också. Ord som 'förskräckligt' eller 'otäckt' eller 'järnspikar'. "Usch och fy och järnspikar också, vilket förskräckligt väder. Alldeles blött och otäckt." Annars så brukar jag bara säga att det är ett jävla väder, om jag över huvud taget bryr mig om att kommentera det.

Skalman krossade mig i backgammon igår. Det tärde hårt på greken i mig. En halv fransman ska inte ostraffat få förödmjuka en halv grek i backgammon! Inte ostraffat, beware gott folk! RevengeHonung är på krigsstigen. Här ska krossas halva fransoser på löpande band när tillfälle ges. Kan ha varit bristen på cigaretter. En halv grek som precis har slutat röka kan tappa koncentrationen. Backgammon och cigaretter och vin brukar höra ihop för min del. Nu får det bli utan cigaretter. Men hämnd ska jag ha. :) Stackars Skalman!

Jag glömde för övrigt min Allers hos honom, så här sitter jag nu utan både korsord och cigaretter. Lika bra är väl det. Jag håller ut, men nikotinmonstret rider mig som en jävla mara kan jag be att få tala om. Den där människan skrev i den där sluta-rökaboken att det skulle bli roligt. Jomen, eller hur? Jag tar det en timme i taget. Timme för timme. Och jag klarar det. Och äter otroliga mängder choklad. Som säkert kommer att ge mig ett dussin finnar, men det kan det vara värt. Speciellt om det syns litegrann på vågen också. Nästa livsmål är att dra på mig en sisådär sju kilo. Skalman såg en bild på min rumpa i jeans från den tiden jag hade en rumpa och sa något i stil med "åååh..." med andakt i rösten. Han har också sett en bild där mina bröst skymtar från den tiden jag hade några och det gav ungefär samma effekt. Sju kilo till att börja med och sen får vi se. :) Det är roligt nästan jämt.

I helgen blir det jobb hela helgen. Är det bara jag, eller finns det fler som lever för sin ledighet? Jag kanske är arbetsskygg eller något men jag jobbar för att ha råd att vara ledig. Och hade jag inte jobbat så hade jag säkert inte uppskattat att vara ledig. Och kanske inte heller haft råd med det. Bara 30 år kvar till pension. Och jag är redan trött. Lite semester i maj ska bli otroligt skönt. Och jag ska vara hundvakt till pudeln Pia. De säger att djur är lugnande för själen och det tror jag är sant. Speciellt hundar. Jag är osäker på om ormar eller guldfiskar har samma effekt. Om jag kunde så skulle jag ha en katt. Jag är tyvärr allergisk mot katter, men inte mot hundar. En hund har jag inte tid med, så jag får ha en veckas semester med en lånad hund i stället. Finfint. Vad kan vara bättre än en hund hos en gammal nucka som jag? ;)

Jag är fortfarande genomsyrad av positiva vibbar, tro det eller ej. Jag njuter så länge det varar. Detta euforiska tillstånd av nyupptäckt livslust och energi. Det är helt enkelt fantastiskt. Och det var så LÄNGE sedan! Jag är bara så himla glad hela tiden. Och stolt över mig själv. På lördag ska jag låtsas vara 20 och supa med söta väninnan, trots att jag jobbar på söndag! När jag var 20 kunde jag gå direkt från en fest till jobbet. Vet inte om det funkar idag, men man måste ju testa. Jag kanske märker att jag har dött och hamnat i helvetet och verkligen är 35 dagen efter... Men då får jag se till att det var värt det på lördag i så fall. Jag är nästan pank, så vi ska supa upp hennes pengar. Nästa gång super vi upp mina. Ge hit Margaritas bara! Ställ dem på rad framför mig och låt mig dansa och göra bort mig genom att sjunga "Bär ner mig till sjön" väldigt högt någon gång vid tre innan väninnan bär hem mig. Det måste gå utan cigg! Visst gör det? På lördag har jag kanske glömt att jag någonsin rökt. Låtom oss bedja gott folk.

Nu ska jag lägga mig. Sluta mina ögon och drömma om Skalman och hundar och ännu mer choklad. Och oaser i Sahara.

Puss& Kram!

Här och Nu: Er überglada Honung i Tillvaron / M


Dagens att ha på hjärnan:

"Last night when the moon was new
I couldn't sleep, I was thinking of you
and how much I need you
How about that?

I act like I'm tough as steel
with a heart like stone
but you know it ain't real
I need you, baby
How about that?"
/ Bad Company

Dagens Hunk: Nikos, en barnkär grek. (skulle gärna ha Skalman här varenda gång, med risk för att bli tjatig.)

Bye for now! *vinkar*