Jomenvisst
Jag trodde att min soffa var alldeles för liten att somna på. Jomen, eller hur? Glömde visst att jag också är liten. Så två kvällar har jag somnat på soffan. Igår natt vaknade jag tillfälligt ur koman och tog mig till sängen. Inatt vaknade jag och var inte i koma så här sitter jag nu.
Jag är fortfarande mycket och djupt förälskad i min lya. Ännu har vissa saker inte riktigt hittat sin plats. men det ger sig med tiden. Lägenheten är också full av renoveringsdamm. Jag kan dammsuga till domedagen kommer och det ser ändå ut som om man aldrig har dammsugit. När den sjungande hantverkaren äntligen är klar här så blir det lättare att hålla rent. Mycket bra tycker jag. Ja.
Shoppade i onsdags. Shoppade nästan ihjäl mig. Men nu har jag en gardinstång, en krukväxt, en mikro och en vattenkokare (Innan jag träffade Poeten så levde jag ett mycket bra liv utan en vattenkokare. Efter Poeten kan jag inte längre leva ett lika bra liv utan en.) Jag köpte också en TV som färgerna funkar på. Jag fick låna en TV av Skalmans föräldrar, men tror inte att den klarade transporten riktigt... För alla såg ut som aliens, Barbapappa eller smurfar. Den alternerade mellan dessa tre färger. Jag har också två nya bord. Ett bord till TV:n och ett soffbord. Vattenkokaren var för övrigt en inflyttningspresent från M från nu och soffbordet var en födelsedagspresent från henne. Jag fyller år i Maj, men visst är det bättre att få sina födelsedagspresenter när man verkligen behöver dem? Tack så mycket!!!
Well, jag har lite saker kvar som jag behöver och önskar mig. Jag tror att en tavla är på G. Hemmagjord. Jag tiggde lite och jag tror nog att min söta Magnolia hörde bön. Jag kan ha fel... Men jag tror inte det. Hon frågade vad jag ville ha för motiv. Och färger... Men jag har gett henne fria händer. Jag är övertygad om att resultatet kommer att bli underbart! Kan det bli något annat? En hemmagjord tavla som ingen annan har. Som bara är min. Och som kommer att bli mycket värdefull så småningom, när Magnolia blivit berömd. Innan dess kommer den att ha ett stort värde för mig personligen.
Well, en önskelista tror jag kommer att publiceras snart. Alllt enligt Mama Genas Gudnneskola ska man skriva sin önskelista och placera den på ett ställe där den syns. Så det tänker jag göra. Snacka lite med universum och annat Hokus Pokus. Kommer att bli så bra så.
Jag tror jag ska lägga mig nu. Om jag inte kan sova, så gör det inget, för jag är ledig i morgon. Och jag har bara pyttelite kvar av Slash's bok, som jag tänker läsa med nöje denna natt.
Den stora fördelen med att vara singel är att man gör precis som man vill. Det tråkiga är att handla själv, somna själv och att laga och äta middag själv. Men det är sånt man får leva med. Jag är hellre ensam än i ett förhållande som inte mår bra. Om man har en relation där man tar fram det absolut värsta hos varandra och förstör och förgör varandra inifrån och ut, så är det ett alldeles för högt pris att betala. Alldeles för högt. Bättre att vara själv då och må bra.
Jag har börjat min återuppbyggnad. Jag har en lång väg att gå, men det finns människor som hjälper mig. Och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få. Jag måste ändå göra jobbet själv, men lite hjälp på traven, diverse sparkar i häcken och en del predikningar behövs i mitt liv. Skratt och glädje och glada fikabrudar behövs också. Och jag blir väldigt glad om någon vill komma hit och äta med mig då och då. Bara säg till när, så ska jag fixa käk. Det är verkligen tråkigt att laga mat bara åt sig själv och äta ensam. Jag älskar verkligen mat. Ännu mer om jag har trevligt sällskap.
Well, nu går jag.
Puss&Kram!
/Honung
Vad säger ni brudar? Dags att gå ut snart? Den här videon är till er!
Jag är fortfarande mycket och djupt förälskad i min lya. Ännu har vissa saker inte riktigt hittat sin plats. men det ger sig med tiden. Lägenheten är också full av renoveringsdamm. Jag kan dammsuga till domedagen kommer och det ser ändå ut som om man aldrig har dammsugit. När den sjungande hantverkaren äntligen är klar här så blir det lättare att hålla rent. Mycket bra tycker jag. Ja.
Shoppade i onsdags. Shoppade nästan ihjäl mig. Men nu har jag en gardinstång, en krukväxt, en mikro och en vattenkokare (Innan jag träffade Poeten så levde jag ett mycket bra liv utan en vattenkokare. Efter Poeten kan jag inte längre leva ett lika bra liv utan en.) Jag köpte också en TV som färgerna funkar på. Jag fick låna en TV av Skalmans föräldrar, men tror inte att den klarade transporten riktigt... För alla såg ut som aliens, Barbapappa eller smurfar. Den alternerade mellan dessa tre färger. Jag har också två nya bord. Ett bord till TV:n och ett soffbord. Vattenkokaren var för övrigt en inflyttningspresent från M från nu och soffbordet var en födelsedagspresent från henne. Jag fyller år i Maj, men visst är det bättre att få sina födelsedagspresenter när man verkligen behöver dem? Tack så mycket!!!
Well, jag har lite saker kvar som jag behöver och önskar mig. Jag tror att en tavla är på G. Hemmagjord. Jag tiggde lite och jag tror nog att min söta Magnolia hörde bön. Jag kan ha fel... Men jag tror inte det. Hon frågade vad jag ville ha för motiv. Och färger... Men jag har gett henne fria händer. Jag är övertygad om att resultatet kommer att bli underbart! Kan det bli något annat? En hemmagjord tavla som ingen annan har. Som bara är min. Och som kommer att bli mycket värdefull så småningom, när Magnolia blivit berömd. Innan dess kommer den att ha ett stort värde för mig personligen.
Well, en önskelista tror jag kommer att publiceras snart. Alllt enligt Mama Genas Gudnneskola ska man skriva sin önskelista och placera den på ett ställe där den syns. Så det tänker jag göra. Snacka lite med universum och annat Hokus Pokus. Kommer att bli så bra så.
Jag tror jag ska lägga mig nu. Om jag inte kan sova, så gör det inget, för jag är ledig i morgon. Och jag har bara pyttelite kvar av Slash's bok, som jag tänker läsa med nöje denna natt.
Den stora fördelen med att vara singel är att man gör precis som man vill. Det tråkiga är att handla själv, somna själv och att laga och äta middag själv. Men det är sånt man får leva med. Jag är hellre ensam än i ett förhållande som inte mår bra. Om man har en relation där man tar fram det absolut värsta hos varandra och förstör och förgör varandra inifrån och ut, så är det ett alldeles för högt pris att betala. Alldeles för högt. Bättre att vara själv då och må bra.
Jag har börjat min återuppbyggnad. Jag har en lång väg att gå, men det finns människor som hjälper mig. Och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få. Jag måste ändå göra jobbet själv, men lite hjälp på traven, diverse sparkar i häcken och en del predikningar behövs i mitt liv. Skratt och glädje och glada fikabrudar behövs också. Och jag blir väldigt glad om någon vill komma hit och äta med mig då och då. Bara säg till när, så ska jag fixa käk. Det är verkligen tråkigt att laga mat bara åt sig själv och äta ensam. Jag älskar verkligen mat. Ännu mer om jag har trevligt sällskap.
Well, nu går jag.
Puss&Kram!
/Honung
Vad säger ni brudar? Dags att gå ut snart? Den här videon är till er!
Kommer inte på någon rubrik...
Jag skriver för att överleva. Jag skriver för att analysera. Plocka isär och sätta ihop. Om människor blir förbannade av mina inlägg så - ge fan i att läsa dem då. Jag tänker inte censurera den här bloggen mer. Jag har gjort det en gång men jag tänker inte göra det en gång till. Det är som att censurera mitt liv. No more. And that's all I have to say about that!
Nu är det dags att jag omger mig med människor som jag mår bra av att umgås med. Varför skulle jag göra något annat? Varför i hela friden har jag anledning att vara med människor som vill kontrollera mig och få mig att tro att jag är värdelös? Om man menar det eller inte - det mynnar ändå ut i samma känsla. Känslan är densamma och känslor är oerhört svåra att kontrollera. Det är nästan omöjligt.
Man kan prova med positivt tänkande. Det brukar fungera för mig. Det har gjort det förut och det kan göra det igen. Och jag har det ju egentligen så himla bra. Jag har min lya. Och jag har vänner som bryr sig om mig och som låter mig bry mig om dem. Vad mer kan man egentligen behöva för att må bra? Tak över huvudet. Ett ställe där man är trygg. Där man känner att inget kan skada en. Där släpper man in dem man tycker om och ingen annan. Och någon eller några att bry sig om. Allt annat är sekundärt.
Fast visst vore det trevligt med löneförhöjning, en mikro, en man, någon som dammsuger... Men det är sekundärt. Man kan säga vad man vill - men det är inte grundläggande för välbefinnandet. Inte mitt välbefinnande i ala fall. Jag kan känna väbefinnande och tillfredsställelse av att dammsuga själv. I alla fall efteråt.
Nu när jag inte längre åker buss från och till Världens Ände två timmar om dagen så tar det väldigt lång tid för mig att läsa ut en bok. Jag har hållt på med Slash's bok ett bra tag nu. Jag har följt honom genom heroinmissbruk, alkoholmissbruk och hans barndom och ungdom och de första stapplande stegen i en karriär. Just nu super han järnet och är beroende av alkohol. (I boken alltså) och de har sökt och funnit en ny trummis och håller på med att spela in Use Your Illusion I och II. Svårt att tro att de gitarrljuden kommer från en gitarrist som är full som en kastrull. Jag har huvudet fullt av Guns N' Roses just nu. Förresten så är det Slash som har ritat deras logga. Han har helt tydligt många talanger.
Well, det får gärna ta tid att läsa ut en bok. För det första så får jag njuta längre. För det andra så är det värt vad som helst att slippa Världens Ände. Vad som helst som man kan tänka sig att offra för att slippa, skulle jag offra. Men jag känner inte att jag offrat något. Jag har bara fått det bättre.
Nu ska jag gå. Jag ska stöka runt lite här hemma och sånt. Här Hemma. Hur ljuvligt låter det inte i mina öron? De vackraste orden i min värld just nu. Life is good!
/Honung
Izzy Stradlin, Guns N' Roses - 14 years
Nu är det dags att jag omger mig med människor som jag mår bra av att umgås med. Varför skulle jag göra något annat? Varför i hela friden har jag anledning att vara med människor som vill kontrollera mig och få mig att tro att jag är värdelös? Om man menar det eller inte - det mynnar ändå ut i samma känsla. Känslan är densamma och känslor är oerhört svåra att kontrollera. Det är nästan omöjligt.
Man kan prova med positivt tänkande. Det brukar fungera för mig. Det har gjort det förut och det kan göra det igen. Och jag har det ju egentligen så himla bra. Jag har min lya. Och jag har vänner som bryr sig om mig och som låter mig bry mig om dem. Vad mer kan man egentligen behöva för att må bra? Tak över huvudet. Ett ställe där man är trygg. Där man känner att inget kan skada en. Där släpper man in dem man tycker om och ingen annan. Och någon eller några att bry sig om. Allt annat är sekundärt.
Fast visst vore det trevligt med löneförhöjning, en mikro, en man, någon som dammsuger... Men det är sekundärt. Man kan säga vad man vill - men det är inte grundläggande för välbefinnandet. Inte mitt välbefinnande i ala fall. Jag kan känna väbefinnande och tillfredsställelse av att dammsuga själv. I alla fall efteråt.
Nu när jag inte längre åker buss från och till Världens Ände två timmar om dagen så tar det väldigt lång tid för mig att läsa ut en bok. Jag har hållt på med Slash's bok ett bra tag nu. Jag har följt honom genom heroinmissbruk, alkoholmissbruk och hans barndom och ungdom och de första stapplande stegen i en karriär. Just nu super han järnet och är beroende av alkohol. (I boken alltså) och de har sökt och funnit en ny trummis och håller på med att spela in Use Your Illusion I och II. Svårt att tro att de gitarrljuden kommer från en gitarrist som är full som en kastrull. Jag har huvudet fullt av Guns N' Roses just nu. Förresten så är det Slash som har ritat deras logga. Han har helt tydligt många talanger.
Well, det får gärna ta tid att läsa ut en bok. För det första så får jag njuta längre. För det andra så är det värt vad som helst att slippa Världens Ände. Vad som helst som man kan tänka sig att offra för att slippa, skulle jag offra. Men jag känner inte att jag offrat något. Jag har bara fått det bättre.
Nu ska jag gå. Jag ska stöka runt lite här hemma och sånt. Här Hemma. Hur ljuvligt låter det inte i mina öron? De vackraste orden i min värld just nu. Life is good!
/Honung
Izzy Stradlin, Guns N' Roses - 14 years
Som gjord för Honung
Att värpa ett inlägg för att sedan kläcka det ur sig kan ta sin lilla tid för mig. I alla fall när jag fått en idé, så måste jag vrida och vända lite på den innan jag får den på pränt. För det mesta värper jag på jobbet. När jag är där går min hjärna på högvarv. Fast för det mesta sätter jag mig bara och skriver. Låter det komma, som nu.
Min lya! Åååh, min lya! Jag älskar min lya. Jag trivs som fisken i vattnet. Just nu är jag på helt rätt plats i tillvaron. Jag skrev en önskelista i höstas som jag inte publicerade, men på den fanns i alla fall en lägenhet mitt i stan. Jag tror att jag nämnt det här också vid något tillfälle. Se vad som hände: Vips! :) Här sitter jag i min übermysiga lya, mitt i stan. Såna vändningar livet kan ta.
Men, jag saknar en karl! Inte för att jag inte klarar mig utan en man, det gör jag. Jag behöver inte en man mer än en fisk behöver en cykel, men helvete alltså... Mina hormoner dansar rumba i mitt blod just nu. Hormoner, gott folk finns i den här kroppen i överflöd. Och som ett hån, rakt upp i ansiktet fick jag häromdagen syn på detta:
Hmmm... Tell me about it. Det är vad jag vill ha! En tunga som gjord för Honung! Nu har jag ju lyan som är som gjord för Honung. Men man kan faktiskt få allt. Man får inte allt, men man kan.
Well, egentligen har jag inte tid att sitta här. Och min musmarkör har försvunnit, så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. (Ocn nu kom den tillbaka.. Strange indeed.)
Jag fortsätter att värpa.
Puss&Kram!
/Honung - Hormonstinn
Min lya! Åååh, min lya! Jag älskar min lya. Jag trivs som fisken i vattnet. Just nu är jag på helt rätt plats i tillvaron. Jag skrev en önskelista i höstas som jag inte publicerade, men på den fanns i alla fall en lägenhet mitt i stan. Jag tror att jag nämnt det här också vid något tillfälle. Se vad som hände: Vips! :) Här sitter jag i min übermysiga lya, mitt i stan. Såna vändningar livet kan ta.
Men, jag saknar en karl! Inte för att jag inte klarar mig utan en man, det gör jag. Jag behöver inte en man mer än en fisk behöver en cykel, men helvete alltså... Mina hormoner dansar rumba i mitt blod just nu. Hormoner, gott folk finns i den här kroppen i överflöd. Och som ett hån, rakt upp i ansiktet fick jag häromdagen syn på detta:
Hmmm... Tell me about it. Det är vad jag vill ha! En tunga som gjord för Honung! Nu har jag ju lyan som är som gjord för Honung. Men man kan faktiskt få allt. Man får inte allt, men man kan.
Well, egentligen har jag inte tid att sitta här. Och min musmarkör har försvunnit, så nu vet jag inte vad jag ska ta mig till. (Ocn nu kom den tillbaka.. Strange indeed.)
Jag fortsätter att värpa.
Puss&Kram!
/Honung - Hormonstinn
