Honungsbullen

Jag ville skriva, varpå jag påtalade detta för Skalman. Vidare berättade jag också att jag inte har en aning om vad jag ska skriva om. Skalmans förslag lyder som följer och jag citerar direkt:

"1.) Du går på tunga droger.

2.) Du är inne i dimman.

3.) Du har blivit inbjuden till Världens Ände and Beyond för en paranormal grupptransseans där du: a.) Rensar chakra b.) Äter sockerkaka c.) Har en dejt med ängeln Gabriel.

4.) Lägg till varfri flumvideo.

Kan du inte skriva om något av dessa förslag, var vänlig öka dosen hostmedicin. (Han tänkte säga överdosera, men Skalman önskar ha mig med livet i behåll. Skribentens ant.)

Frågor? Bra! Verkställ."

Så, ok. Jag går på tunga droger. Hostmedicin deluxe made in Heaven med morfin i. Eftersom jag nästan blir hög på Alvedon, så förstår ni vad detta innebär för mitt mentala tillstånd. Vem behöver vin? Och jag får såna lysande idéer också där jag svävande trippar fram. Som gårdagens video t.ex. Jag tyckte det var strålande, fullständigt briljant, med tanke på mitt tillstånd och drogen jag går på. "Host host" och "Fly away with you my darlin' fly away with me..." Jag vet inte om alla uppfattade det roliga. Jag tyckte det var hysteriskt. Skalman sa att min humor är raffinerad. Jag är inte säker på om han verkligen sa det för jag är hög som ett hus, men jag tror att det var det han sa. Jo, det är ett ord han skulle välja. Han använder såna ord, the ruler of my universe. Han är the love of my life och the satisfyer of my underlife. Tadaaaaa! (det var en fanfar)

Jag är inne i dimman. No shit. Skalman skrattar nästan ihjäl sig åt mig. Jag säger tydligen konstiga saker, som för mig faktiskt är fullständigt logiska och glasklara. Tills jag inser att jag kanske måste förklara mig närmare, varpå det jag säger blir ännu mer konstigt. Tror jag. Tur att Skalman för det mesta förstår mig. Ett exempel är att vi kan diskutera något, vad som helst. Två timmar efteråt kommer jag med ett inlägg i ämnet vi diskuterat - och detta kanske i ett helt annat sammanhang - och han fattar direkt vad jag pratar om. Jag är en lyckligt lottad kvinna I must say.

Den paranormala grupptransseansen pratade vi om igår. Jag har blivit inbjuden att delta i en meditation på måndag i en pytteliten by mitt i ingenstans, i närheten av Världens Ände, där det finns en bygdegård, en skola och en kyrka och inget mer. När jag försökte övertala Skalman att följa med så började han skratta igen. Kanske för att jag på muchos bred Stockholmska skulle förklara hur detta går till... "Först rensar man sina chakra dåra å sen käkar man sockerkaka å sen får man träffa ängeln Gabriel. Han har pottfrilla och särk." Vad var det som var så roligt med det dåra? Det är ju dagens sanning. Jag försökte locka han med sockerkaka, för det fick man förra, första och enda gången jag varit där. Man försattes i trans direkt ju och detta utan minsta drog. Jag förstår inte varför Skalman inte vill följa med. Sockerkaka får man inte varje dag i en bygdegård mitt i skogen i ingenstans.

Jag ska försöka övertala Skalman att gästblogga här. Jag vill ge er en liten chans att lära känna honom. Han är så himla rolig. And that's all I have to say about that. (Fast när han gästbloggar, om han gör det, kanske han försöker vara seriös, men det kan man bortse ifrån i så fall. Han är inte bara rolig, han är klok också.)

Nu ska jag gå iväg. Skalman kom hem med mat och en önskeskiva till mig alldeles nyss. *glaaaaaaaaaaaaaaaaaaaad*

Hej då!

Nu kommer min flumvideo:



Joe Cocker - on maybe too much hostmedicin. Kolla den lysande texten också. (Honung slår sig på knäna och skrattar!)

Addi! *vinkar*