Blues

Fy faaaaaaaaan! Ursäkta mitt språk, men jag kan inte beskriva den känsla som belägrat mig nu. Jag är så jävla deppig att jag bara vill gå och gömma mig, gråta ögonen ur mig och inte komma tillbaka till verkligheten förrän i Maj någon gång. Jag är så ledsen, så ledsen. Och trött. Jag är trött på att sakna och längta. Jag är trött på att behöva äta middag ensam, sova ensam och vakna ensam. Jag är trött på att jobba. Jag är trött på vädret. Trött på att frysa... Trött på alltihop faktiskt. Ända in i själen trött.

Det är Oktober och snart November som gör såhär med mig. Kanske med inslag av pms, fan vet. Och jag bryr mig inte heller varför det är som det är. Jag bara värker ut det.

Så länge jag kan minnas har jag varit deppig vid den här tiden på året och detta år är inget undantag. Snarare tvärtom. När solen lyser med sin frånvaro, liksom Skalman så är det mindre kul.

Nåväl... Jag har en prydnad på min vägg. I den ställer man två ljus som lyser upp i mörkret. Det är en mycket vacker prydnad och jag har fått den av min bror just till detta ändamål. Jag fick den för att jag skulle tända två ljus och allt skulle kännas lättare. Speciellt för Novembermörkret sa han. Jag har tänt två ljus och det rör mig till tårar att han tänkte på mig och köpte den till mig. Idag kan precis vad som helst få mig att gråta.

Så jag gråter en skvätt. Och jag vet - jag bara vet - att det kommer att kännas lättare i morgon.

Pratade med Skalman idag igen, som alla dagar. Det fick mig på bättre humör - men också att sakna hans närhet ännu mer. Det är big neggovarning på det här inlägget, så jag tror nog att jag avslutar nu. Jag går och lägger mig i stället.

Ger er en vacker låt att lyssna på och njuta av. Den matchar min blues.

Er Egen ledsen-i-ögat-Honung i Tillvaron /M.


Kommentarer
Postat av: Lallis

Blues..gumman.

När man är inne i den så SUGER DEN!

Den är så jävla "uppätande" och kännbar att man tror att man inte någonsin blir av med den.



Och spelar det någon roll om någon annan kommer och säger att det går över?

ja..nej..lite kanske.

Men det vet man ju själv, om man vill.



Spelar det någon roll att någon kramar om och finns där.

Jaa.. förmodligen, va?

Och att man vet att andra vet hur det är och tänker på en.

Och att de visar det.

Precis som när du fick din fina väggprydnad.

Så fint, tycker jag.



Och så vill jag att du ska veta att jag vet.

Jag kan inte känna dina känslor.

Men vet att jag finns här och tänker på dig.

Mycket!

Varma, ljusa kramar från mig till dig.

(och man MÅSTE få vräka ur sig!)

/Lallis

2008-11-01 @ 00:04:25
URL: http://knasigamamman.blogspot.com
Postat av: Heidi

När jag hörde Josh Groban sjunga den där live under båda de konserter jag sett med honom.. så blev jag tårögd. Jag älskar hans röst. Och hans jordnära charm.



Och du.. kram

2008-11-01 @ 01:36:07
URL: http://eksynyt.blogg.se/
Postat av: Lotta från förr...

Hjärtat! Jag väntade på dig på msn...letade... men fann ingen Honung... Vill så gärna tala om att du inte är ensam, vi är såå många som uppskattar dig såå mycket... Det är bara för dig att öppna dina armar så kommer första bästa förbipasserande att ge dig en värmande kram... jag lovar!

Om inte annat så lovar jag dig en bamsekram nästa vecka! Går ju inte att kompensera frånvaron av sköldis, men jag hoppas du inte kommer känna dig deppig där och då i alla fall!



sänder lite glad cybervärme till dig så länge!

Kramelikram =)

2008-11-01 @ 02:06:41
Postat av: Lena

Ibland möter livet oss med mörker.Inte lätt att då hitta ljuset man så hett önskar ska infinna sig.

Hoppas springan med strålen som kommer när man minst anar det snart möter ditt iris.Kram från en som första gången hittade in hit!

Lena

2008-11-01 @ 11:02:46
URL: http://lenjangel.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0